Mera lera
Martin Rauch
Lerexperten
Från 1974 gick Martin Rauch på yrkesskolan för keramik och ugnsbygge i Stoob. 1978 började han på Wiens konsthögskola, där han 1983 fick sitt diplom med ett examensarbete om lertyper och jord, ”Lehm Ton Erde”. 1990 och framåt arbetade han med att utveckla, planera och realisera lerbyggnadsprojekt både i och utanför Österrike. 1999 grundade Martin företaget Lehm Ton Erde Baukunst GmbH i Schlins i Vorarlberg. Sedan 2010 är han hedersprofessor vid UNESCOs professur ”Earthen Architecture” och sedan 2014 gästdocent vid arkitekturfakulteten på tekniska högskolan i Zürich. Nyligen kom boken ”Upscaling Earth”, som Martin Rauch gett ut tillsammans med Anna Heringer och Lindsay Blair Howe.
Leran har fått en renässans nu när allt fler intresserar sig för ekologiskt och hållbart byggande. Men vi har ju känt till det här byggmaterialets speciella egenskaper i flera tusen år. Varför kommer man på det först nu?
Det har jag undrat i över 30 år. I tusentals år har vi använt lera direkt från jorden för att bygga hus. De första husen av stampad lera byggdes för ungefär 3 000 år sedan. Lera är ett byggmaterial som finns nästan överallt och är mycket användbart. Det behövs inte mycket energi för att bearbeta den, och den är återvinningsbar till hundra procent. Dessutom ger leran – oavsett om den är i form av lerputs eller stampad – ett sunt inomhusklimat och är helt fri från skadliga ämnen.
Varför har vi glömt bort den?
Fram till 1930-talet byggde man med lera överallt även på våra breddgrader. Men så kom den i vanrykte, eftersom den sågs som ”primitiv”. Den ”modernare” betongen tog över helt eftersom den kan tillverkas industriellt och är mycket billig att arbeta med. Jag har inget mot betong som byggmaterial, men det har gått inflation i användandet och all energi som går åt ger stora problem. Från 2011 till 2013 använde Kina mer cement än vad USA har gjort under de senaste 100 åren. Att tillverka och bearbeta armerad betong orsakar 14 procent av hela världens koldioxidutsläpp. Så nu börjar lerans kvaliteter bli allt intressantare, eftersom folk kanske tänker mer på hur de vill leva idag och i framtiden.
”Lerbygge får allt fler förespråkare. Vad vi framför allt behöver är yrkesfolk som kan hantera och arbeta med materialet!”
Martin Rauch
Det är otroligt att något så gammalt och beprövat plötslig betraktas som innovativt och banbrytande.
Det stämmer. Men trots det är det inte enkelt att argumentera för den. Vi måste först och främst bevisa vad vi kan åstadkomma med det ”primitiva” materialet lera, som inte bara ligger i tiden, utan till och med är ett framtidsmaterial.
Var det därför du byggde ditt eget hus helt i stampad lera?
Ja, det var för tolv år sedan. Det är egentligen en afrikansk lerhydda som byggts enligt modern, europeisk standard. Jag planerade det med arkitekten Roger Boltshauser. Det var ett experiment som nästan enbart byggde på empiriska värden. Men med åren har det visat sig att allt fungerar precis så som vi planerade: statiskt, estetiskt, klimatmässigt och akustiskt. Jag kan ärligt säga att jag skulle bygga huset exakt likadant idag.
Kan lerbygge fungera även i större format – alltså för offentliga byggnader och flerfamiljshus?
Om man planerar materialanpassat är nästan allt möjligt. Frågan är snarare hur man bygger så ekonomiskt som möjligt med stampad lera. Till mitt hus var det förstås mycket som måste tillverkas och byggas för hand, vilket betydde att arbetstiden ökade med ca 30 procent. Första gången vi arbetade med byggelement i lera i större skala var 2012 vid bygget av Ricola Kräuterzentrum i Laufen nära Basel. För Alnatura Campus i Darmstadt, Europas största kontorsbyggnad i lera, utvecklade vi en maskin för att kunna tillverka lerväggarna på plats. Här i Schlins bygger vi nu en ny fabrikshall där produkter av stampad lera ska framställas maskinellt.
Så ni ska leverera till kunderna härifrån?
Nej. Det skulle inte fungera eftersom lerans positiva ekobalans bygger på att materialet finns lokalt och inte behöver transporteras hundratals kilometer. Allt material som behövdes till lerväggarna i Ricola Kräuterzentrum fanns inom åtta kilometers omkrets. I Alnatura var det annorlunda eftersom vi till största delen använde material från tunnelgrävningen för storprojektet Stuttgart 21. Vi tar oftast hand om material som annars måste transporteras bort och deponeras. Och sådant finns det mer än nog av. För ett par år sedan startade till exempel arkitektkontoret Joly & Loiret i Paris ett projekt som vi var med på. Det är verkligen visionärt och löser samtidigt ett problem som är nästan okänt: vid bygg- och anläggningsarbeten bara i och runt Paris måste varje år ca 4 miljoner kubikmeter schaktmassa transporteras bort och avfallshanteras. Det är otroliga mängder som skulle kunna användas till många hus och hela kvarter i stampad lera.
Efterfrågan på hållbara koncept och lösningar ökar ständigt. Betyder det att du också upplever större efterfrågan?
FM: Efterfrågan på hållbara koncept och lösningar ökar ständigt. Betyder det att du också upplever större efterfrågan?MR: Ja, i princip. Vi märker att temat hållbart byggande blir allt viktigare i upphandlingar för offentliga eller privata byggprojekt. Det finns visserligen ingen lobby för lerbygge, men allt fler förespråkare. Och det är bra. Vad vi framför allt behöver är yrkesfolk som kan hantera och arbeta med materialet! Därför försöker jag se till att lerbygge uppmärksammas mycket mer på högskolor, yrkesskolor och även i hantverksföretagen. Huvudmålet är att få många fler att bygga i lera. Skulle vi klara det, så vore det en lyckad vision för framtiden.
